Materialsorter
Varmförzinkat stål
TILLVERKNINGSPROCESS
Varmförzinkad plåt baseras antingen på kallvalsad eller varmvalsad plåt som först rengörs genom
avfettning och även betning innan galvning. Därefter passerar coilet genom ett zinkbad där
mängden zink kan styras till önskad nivå. Efter förzinkningen kyls materialet ner och kontrolleras.
Varmförzinkad plåt kan tillverkas i tjocklekar från ca 0,35 mm upp till ca 6,0 mm.
Stålsorter
Mjuka stål:
Används när formnings- och pressningsegenskaper är viktigare än hållfasthetsegenskaper.
Finns i kvaliteterna DX51D till DX56D.
Konstruktionsstål:
Används främst inom byggnadsindustrin och passar för rullformning och enklare bockning. Har
garanterade minimivärden för sträckgräns och brottgräns.
Höghållfasta stål:
Erbjuder goda möjligheter till viktbesparing.
Mikrolegerade stål:
Kombinerar hög hållfasthet med god formbarhet. De har jämna hållfasthetsegenskaper
och är avsedda för enklare pressning och formning.
Tvåfasstål:
Betecknas DP (Dual Phase) och kombinerar god formbarhet med hög
hållfasthet. Materialet har förmågan att deformations- och varmförhärda,
vilket betyder att sträckgränsen ökar vid bockning eller pressning och vid
viss typ av lackering.
Refosstål:
Är fosforlegerade (P) höghållfasta stål med goda dragpressningsegenskaper.
Den slutliga hållfastheten i den färdiga detaljen uppnås genom deformationshärdning vid pressning.
Mekaniska egenskaper – mjuka stål
| EN 10346:2015 | Sträckgräns Re (N/mm²) |
Brottgräns Rm (N/mm²) |
Förlängning A80 min. (%)* |
|---|---|---|---|
| DX51D | Min. 140 | 270-500 | 22 |
| DX52D | 140-300 | 270-420 | 26 |
| DX53D | 140-260 | 270-380 | 30 |
| DX54D | 120-220 | 260-350 | 36 |
| DX56D | 120-180 | 260-350 | 39 |
Värdena baseras på prov uttaget tvärs valsinriktningen.
*) För t ≤ 0,70 mm gäller två enheter lägre värde.
Mekaniska egenskaper – konstruktionsstål
| EN 10346:2015 | Sträckgräns Re min. (N/mm²) |
Brottgräns Rm min. (N/mm²) |
Förlängning A80 min. (%)* |
|---|---|---|---|
| S220GD | 220 | 300 | 20 |
| S250GD | 250 | 330 | 19 |
| S280GD | 280 | 360 | 18 |
| S320GD | 320 | 390 | 17 |
| S350GD | 350 | 420 | 16 |
| S550GD | 550 | 560 | – |
Värdena baseras på prov uttaget längs valsinriktningen.
*) För t ≤ 0,70 mm gäller två enheter lägre värde.
Mekaniska egenskaper – höghållfasta mikrolegerade stål
| EN 10346:2015 | Sträckgräns Re (N/mm²) |
Brottgräns Rm (N/mm²) |
Förlängning A80 min. (%)* |
|---|---|---|---|
| HX260LAD | 260-330 | 350-430 | 26 |
| HX300LAD | 300-380 | 380-480 | 23 |
| HX340LAD | 340-420 | 410-510 | 21 |
| HX380LAD | 380-480 | 440-560 | 19 |
| HX420LAD | 420-520 | 470-590 | 17 |
Värdena baseras på prov uttaget tvärs valsinriktningen.
Ytbeläggning
Mängden zink på plåten anges i viktklasser, där Z275 är en av de vanligaste. Siffran 275 avser zinkbeläggningens sammanlagda vikt i g/m² på båda sidor av plåten, baserat på ett så kallat trippeltest. Vid ett singeltest tillåts en något lägre beläggningsvikt.
Ytbeläggning
| Viktklass | Zinkvikt, inkl. båda sidor (g/m2) | Zinkskiktets tjocklek per sida* (µm) |
|
|---|---|---|---|
| Trepunktsprov min. | Enpunktsprov min. | ||
| Z100 | 100 | 85 | 7 |
| Z140 | 140 | 120 | 10 |
| Z200 | 200 | 170 | 14 |
| Z275 | 275 | 235 | 20 |
| Z350 | 350 | 300 | 25 |
*) Zinkskiktets tjocklek är beräknad på minimivärdena för trepunktsprov (1 µm = 7,14 g/m2)
Yta
Ytutseende
| N | Normalt rosmönster (på senare tid sällan förekommande) |
| M | Förminskat rosmönster (har blivit standard) |
Ytkvalitet
| A (Normal yta) | Små porer, variationer i rosmönstret, mörka fläckar, ränder och små passiveringsfläckar tillåts. Sträckriktmärken och zinkavriningsmärken får förekomma. |
| B (Förbättrad yta) | Trimvalsat material. Små fel såsom sträckriktmärken, märken från trimvalsning, repor, intryckningar, rosmönster, zinkavriningsmärken och svaga passiveringsmärken får förekomma. Ytan har inga porer. |
| C (Bästa yta) | Trimvalsat material. En av sidorna ska vara fri från defekter som kan påverka utseendet hos en förstklassigt målad yta. Den andra sidan ska minst uppfylla kraven för ytkvalitet B. |
Ytbehandling
| C | Kemisk passivering |
| O | Anoljning |
| CO | Kemisk passivering + anoljning |
Vi har som standard yta M A C, och uppfyller kraven enligt RoHS-direktivet.
Tjocklekstoleranser
Tjocklekstoleranser, enligt EN 10143:2006 (för stål med en specificerad min. sträckgräns <260)
| Nominell tjocklek (mm) | Tjocklekstoleranser för nominell bredd (mm) | ||
|---|---|---|---|
| ≤ 1200 | > 1200 ≤ 1500 | > 1500 | |
| ≥ 0,35 ≤ 0,40 | ± 0,04 | ± 0,05 | – |
| > 0,40 ≤ 0,60 | ± 0,04 | ± 0,05 | ± 0,06 |
| > 0,60 ≤ 0,80 | ± 0,05 | ± 0,06 | ± 0,07 |
| > 0,80 ≤ 1,00 | ± 0,06 | ± 0,07 | ± 0,08 |
| > 1,00 ≤ 1,20 | ± 0,07 | ± 0,08 | ± 0,09 |
| > 1,20 ≤ 1,60 | ± 0,10 | ± 0,11 | ± 0,12 |
| > 1,60 ≤ 2,00 | ± 0,12 | ± 0,13 | ± 0,14 |
| > 2,00 ≤ 2,50 | ± 0,14 | ± 0,15 | ± 0,16 |
| > 2,50 ≤ 3,00 | ± 0,17 | ± 0,17 | ± 0,18 |
| > 3,0 ≤ 5,00 | ± 0,20 | ± 0,20 | ± 0,21 |
Vid sträckgräns ≥ 260 till < 360 N/mm² ökas toleranserna med 15 – 20 %.
Vid sträckgräns ≥ 360 till < 420 N/mm² ökas toleranserna med 30 – 40 %.
Snävare toleranser mot extra kostnad.
Breddtoleranser
Breddtoleranser, enligt EN 10143:2006
| Nominell bredd w |
Normala toleranser (mm) | |
|---|---|---|
| Över | Under | |
| w ≤ 1200 | 0 | +5 |
| 1200 < w ≤ 1500 | 0 | +6 |
| 1500 < w ≤ 1800 | 0 | +7 |
| w > 1800 | 0 | +8 |
Brett materialutbud
Vi erbjuder ett brett urval av materialsorter, bland annat varmvalsat, kallvalsat, varmförzinkat, aluzink, zinkmagnesium, elförzinkat, corrender och lackerat material. Materialprov och testcertifikat kan även tillhandahållas för dokumentation av både mekaniska och kemiska egenskaper.
