VARMFÖRZINKAD PLÅT
TILLVERKNINGSPROCESS
Materialet är en kallvalsad oglödgad plåt, men kan även vara varmvalsad betad plåt (för grövre tjocklekar). Plåten beläggs med ett tunt zinkskikt där materialet först värms (glödgas) och sedan passerar en gryta med flytande zink. Varmförzinkad plåt tillverkas i tjocklekar ca 0.35 – ca 4.0 mm.
STÅLSORTER
Mjuka stål:
Används när formnings- och pressningsegenskaper är viktigare än hållfasthetsegenskaper. Finns i kvaliteterna DX51D till DX56D.
Konstruktionsstål:
Används i byggnadsindustrin. Passar till rullformning och enklare bockning. Garanterade minimivärden för sträck- och brottgräns.
Höghållfasta stål:
Erbjuder goda möjligheter till viktbesparing.
Mikrolegerade:
Kombinerar hög hållfasthet med god formbarhet. De har jämna hållfasthetsegenskaper och är avsedda för enklare pressning och formning.
Tvåfasstål:
Betecknas DP, (Dual Phase) har mycket god formbarhet i kombination med hög hållfasthet. Materialet har förmågan att deformations- och varmhårdna, vilket betyder att sträckgränsen ökar betydligt vid bockning eller pressning samt vid lackering där lacken bränns.
Refosstål:
Är Fosforlegerade (P) höghållfasta stål med goda dragpressningsegenskaper. Den slutliga hållfastheten i den färdiga detaljen erhålls genom deformationshårdnande vid pressning.
MEKANISKA EGENSKAPER – MJUKA STÅL | |||||
EN 10 346 | Sträckgräns Re (N/mm2) |
Brottgräns Rm (N/mm2) |
Förlängning A80 min. (%)* |
||
DX 51 D | Min. 140 | 270-500 | 22 | ||
DX 52 D | 140-300 | 270-420 | 26 | ||
DX 53 D | 140-260 | 270-380 | 30 | ||
DX 54 D | 120-220 | 260-350 | 36 | ||
DX 56 D | 120-220 | 260-350 | 39 | ||
Värdena baseras på prov uttaget tvärs valsriktningen. *) För t ≤ 0,70 mm gäller två enheter lägre värde. |
MEKANISKA EGENSKAPER – KONSTRUKTIONSSTÅL | |||||
EN 10 346 | Sträckgräns Re min.(N/mm2) |
Brottgräns Rm min.(N/mm2) |
Förlängning A80 min. (%)* |
||
S 220 GD | 220 | 300 | 20 | ||
S 250 GD | 250 | 330 | 19 | ||
S 280 GD | 280 | 360 | 18 | ||
S 320 GD | 320 | 390 | 17 | ||
S 350 GD | 350 | 420 | 16 | ||
S 550 GD | 550 | 560 | – | ||
Värdena baseras på prov uttaget längs valsriktningen. *) För t ≤ 0,70 mm gäller två enheter lägre värde. |
MEKANISKA EGENSKAPER – HÖGHÅLLFASTA MIKROLEGERADE STÅL | |||||
EN 10 346 | Sträckgräns Re min.(N/mm2) |
Brottgräns Rm min.(N/mm2) |
Förlängning A80 min. (%)* |
||
HX 260 LAD | 260-330 | 350-430 | 26 | ||
HX 300 LAD | 300-380 | 380-480 | 23 | ||
HX 340 LAD | 340-420 | 410-510 | 21 | ||
HX 380 LAD | 380-480 | 440-560 | 19 | ||
HX 430 LAD | 420-520 | 470-590 | 17 | ||
Värdena baseras på prov uttaget tvärs valsriktningen. |
ZINKBELÄGGNING
Mängden zink på plåten anges i viktklasser, där den vanligaste är Z 275. Siffran 275 avser zinkskiktens sammanlagda vikt i g/m2 på bägge sidor av plåten, vid ett s.k. trippeltest. (Vid ett s.k. singeltest tillåts en något mindre vikt.)
Viktklass | Zink-vikt, inkl. båda sidor (g/m2) | Zinkskikts-tjocklek per sida* (μm) |
|
Trepunktsprov min. | Enpunktsprov min. | ||
Z 100 | 100 | 85 | 7 |
Z 140 | 140 | 120 | 10 |
Z 200 | 200 | 170 | 14 |
Z 275 | 275 | 235 | 20 |
Z 350 | 350 | 300 | 25 |
*) Skikttjockleken är beräknad på min.-värdena för trepunktsprov (1 μm = 7,14 g/m2) |
YTA
Ytutseende: |
|
N | Normalt rosmönster (på senare tid sällan förekommande) |
M | Förminskat rosmönster (har blivit standard) |
Ytkvalitet: |
|
A (Normal yta) | Små porer, variationer i rosmönstret, mörka fläckar, ränder och små passiveringsfläckar tillåts. Sträckriktmärken och zinkavrinningsmärken får förekomma. |
B (Förbättrad yta) | Trimvalsat material. Små fel såsom sträckriktmärken, märken från trimvalsning, repor, intryckningar, rosmönster, zinkavrinningsmärken och svaga passiveringsmärken får förekomma. Ytan har inga porer. |
C (Bästa yta) | Trimvalsat material. En av sidorna ska vara fri från defekter som kan påverka utseendet hos en förstklassigt målad yta. Den andra sidan ska minst uppfylla kraven för ytkvalitet B. |
Ytbehandling: |
|
C | Kemisk passivering |
0 | Anoljning |
C0 | Kemisk passivering + anoljning |
Vi har som standard yta M A C, och uppfyller kraven enligt RoHS-direktivet.
TJOCKLEKSTOLERANSER, ENLIGT EN 10 143
för stål med en specifierad min. sträckgräns <260.
TJOCKLEKSTOLERANSER, ENLIGT EN 10 143 (för stål med en specifierad min. sträckgräns <260) | |||
Nominell tjocklek (mm) | Tjocklekstoleranser för nominell bredd (mm) | ||
≤ 1200 | > 1200 ≤ 1500 | > 1500 | |
≥ 0,35 ≤ 0,40 | ± 0,04 | ± 0,05 | – |
> 0,40 ≤ 0,60 | ± 0,04 | ± 0,05 | ± 0,06 |
> 0,60 ≤ 0,80 | ± 0,05 | ± 0,06 | ± 0,07 |
> 0,80 ≤ 1,00 | ± 0,06 | ± 0,07 | ± 0,08 |
> 1,00 ≤ 1,20 | ± 0,07 | ± 0,08 | ± 0,09 |
> 1,20 ≤ 1,60 | ± 0,10 | ± 0,11 | ± 0,12 |
> 1,60 ≤ 2,00 | ± 0,12 | ± 0,13 | ± 0,14 |
> 2,00 ≤ 2,50 | ± 0,14 | ± 0,15 | ± 0,16 |
> 2,50 ≤ 3,00 | ± 0,17 | ± 0,17 | ± 0,18 |
Min. sträckgräns ≥ 260 < 360 N/mm² ökas tolranserna med 15 -20 %. Min. sträckgräns ≥ 360 ≤ 420 N/mm² ökas toleranserna med 30 -40 %. Snävare toleranser mot extra kostnad. |